Notebook Navigator. Noll rader för hand.

Johan skrev sin första anteckning i Evernote 2009. Appen var snabb och enkel, och idén tydlig: allt du vill minnas på ett ställe, sökbart direkt. Under mer än ett decennium samlade han allt där, från forskningsidéer till kvitton.

2020 lanserade Evernote en omskriven version av sina appar under parollen "uniting the Evernote apps". För Johan innebar det att vardagen plötsligt blev trögare. 2022 såldes bolaget till italienska Bending Spoons. USA-kontoret lades ner och ett mindre utvecklingsteam i Italien tog över. Appen fick visserligen fler funktioner och integrerad AI, men Johan letade efter något annat: en app som kändes lika rapp som 2009, men med moderna funktioner.

Han började leta efter en ersättare. Kravet var absolut: sjutton års samlade anteckningar måste gå att flytta över utan att formateringen förstörs. Apple Notes föll bort direkt; där krävs tredjepartstjänster för export och resultatet blir sällan som det såg ut i appen. Han testade Bear, OneNote, Joplin och UpNote. Ingen av dem erbjöd samma snabbhet och känsla som den tidiga Evernote-klienten.

Till slut återstod bara en lösning. Han fick skriva appen själv.

Obsidian i sitt grundutförande visar alla anteckningar som ett klassiskt filträd – en smal panel med filnamn. Det är ett medvetet val för att hålla appen avskalad och låta plugins sköta resten. Men kommer man från Apple Notes eller Evernote känns det ofta kargt. Man saknar förhandsvisningar, miniatyrbilder och datum.

Notebook Navigator förändrar den panelen till ett gränssnitt som påminner mer om Apple Notes, Bear eller Evernote. Till vänster finns ett träd med mappar och taggar. I mitten visas en fillista med rubrik, textutdrag, datum och miniatyrbild. Till höger syns den öppna anteckningen.

I grundutförande

Med Notebook Navigator

Listan visar automatiskt de första raderna text och en miniatyrbild för varje anteckning – oavsett om bilden ligger i en bifogad PDF, en SVG-fil eller hämtas från en inklistrad YouTube-länk. Appen kan visa anteckningar från flera mappar samtidigt, gruppera dem på datum och låta dig nåla fast favoriter i toppen. Mappar och taggar kan färgkodas och få egna ikoner. För den som hellre organiserar med taggar än mappar kan taggträdet ställas in som huvudvy.

Utöver det visuella finns fullt stöd för tangentbordsnavigering, en inbyggd kalender för dagboksanteckningar, gränssnitt på 21 språk och ett publikt API som låter andra utvecklare bygga vidare på pluginet. Layouten anpassar sig automatiskt och har egna vyer för telefon och surfplatta.

Med Notebook Navigator sänks tröskeln för dem som tidigare tyckt att Obsidian känts för tekniskt. Appen beter sig som en modern anteckningsapp, med den stora skillnaden att alla filer förblir i din egen ägo. Hela listan med funktioner finns på notebooknavigator.com.

Att en ensam person kan bygga och driva ett projekt av den här skalan handlar helt om arbetssättet. Johan skriver i princip ingen kod själv. Han stakar ut riktningen, formulerar kraven, granskar lösningarna och trycker på releaseknappen. Koden skrivs av den AI-modell som för stunden är bäst lämpad för uppgiften. Under fjorton månader har stafettpinnen gått mellan tre olika modeller.

Claude Opus 4 byggde plattformen. Opus 4 lade den tekniska grunden under försommaren 2025: arkitekturen, gränssnittet, filträdet och databascachen. Bara i juni genererades 538 commits. Men i slutet av juli tog det stopp. Kodbasen hade vuxit ur modellens kontextfönster och Anthropic stramade åt användargränserna. Resultatet blev att en fix på ett ställe plötsligt skapade buggar någon annanstans.

GPT-5 i Codex tog över. När OpenAI släppte GPT-5 i augusti 2025 flyttades arbetet över dit. I tio månader stod Codex-modellerna för all nyutveckling: den första skarpa releasen, version 2.0 med miniatyrbilder, version 3.0, den inbyggda kalendern och det publika API:et. Även här blev kontextfönstret en flaskhals. Större ombyggnationer, som att optimera renderingen över hela appen, var fortfarande svåra eftersom modellen inte kunde överblicka hela kodbasen.

Anthropic Fable 5 trimmade prestandan. För tre veckor sedan gjordes nästa byte. Uppdateringarna 3.2.0 till 3.2.3 har enbart kodats av Fable 5. Det arbetet tog tre veckor och resulterade i fyra täta releaser som fokuserade helt på fart.

I processen ingår också att låta modellerna syna varandras kod. Inför det stora prestandalyftet fick både Codex och Fable 5 i uppdrag att oberoende av varandra granska kodbasen. Deras fynd ställdes sedan mot varandra och testades mot den befintliga koden. Av 296 föreslagna brister visade sig 55 stämma, vilket blev arbetslistan för nästa version. De observationer som var rena hallucinationer arkiverades med tydliga motbevis så att systemet inte skulle föreslå dem igen. Att låta AI granska AI är centralt för arbetssättet, både för interna projekt och ute hos kund.

När AI skriver kod pratas det ofta om underhållsskulden. Hur hanterar man koden om ett år? Notebook Navigator visar att det är fullt möjligt att skriva skalbar och robust kod med AI, om man lutar sig mot stenhård, klassisk ingenjörsdisciplin.

Varje kodändring prövas direkt i en bygg-pipeline. Minsta tveksamhet i typning (TypeScript), kodstil (ESLint/Prettier) eller en kraschande enhetstest och bygget avbryts. Koden scannas för säkerhetshål via CodeQL och OpenSSF Scorecard, där poängen är helt publik. Releasenotiserna genereras och struktureras maskinellt för att användarna ska veta exakt vad som är nytt, ändrat eller fixat vid varje uppdatering.

Dokumentationen är skriven för två olika målgrupper: människor och AI. Klassiska arkitekturskisser beskriver datastrukturer och flöden. Samtidigt finns strama instruktionsfiler riktade till modellerna, som förklarar vilka filer som gör vad, hur testmiljön fungerar och vilka regler som gäller när de skriver ny kod. Det är den dokumentationen som gör det möjligt att byta ut en AI-modell mot en annan från en dag till nästa.

Det här caset visar att agentisk utveckling fungerar i produktionsmiljö, långt bortom prototyper och hackathons. Här hanterar AI-modeller över en kvarts miljon rader kod med extrema krav på prestanda och en stor, krävande användarbas.

När Fable 5 kom in och städade koden i juni 2026 visade modellen exakt vad tekniken går för. Den analyserade och förändrade ett system som den inte skapat från början, precis som fallet är när vi går in i äldre, existerande system ute hos kund. Den kunde snabbt greppa arkitekturen och leverera värde direkt, utan att slå sönder befintliga funktioner på vägen.

Metodiken från Notebook Navigator är exakt den vi tar med oss ut i våra kundprojekt: solida acceptanskriterier, testdriven utveckling (TDD), AI som bygger koden och AI som granskar den. Releaserna är många och små. Alltid med en människa vid rodret som fattar besluten.

Den stora skillnaden är ägandeskapet. Notebook Navigator är vårt eget projekt. När vi bygger mjukvara tillsammans med er – i era team, i er infrastruktur – så är koden er.